2013-03-27

The Flying Elk

Frantzén/Lindeberg har ynglat av sig, men det har du säkert redan läst om  någon annan stans så det behöver jag inte skriva något mer om. Men! Har man två * i Guiden så blir ju förväntningarna där efter vilket är ofrånkomligt i min värld. Och som så många gånger förr så uppfylldes de inte.

 Här har man tagit över lokalen efter en otroligt usel italiensk restaurang, må den vila i helvetet, och bjuder på en riktigt trivsam inredning även om vi fick oturen att placeras vid ett litet bord inklämt bakom
en pelare rakt under en högtalare med obegriplig rock/Americana på lite för hög volym. Läget på Mälartorget i Gamla Stan är perfekt för förbipasserande turister och Stockholmare. Här jobbar man med volym och habil mat till medelpriser. Publiken förvirrade mig, här fanns verkligen alla typer utom den jag förväntade mig. Det hela känns mycket mer kommersiellt än jag föreställt mig. Stämmer ryktena om F/L splittring?




Engelsk cheddar-gougères

Honung & svartpeppar.

Mandelpotatischips med tryffeldipp

Hände inget. Lite för hårt bakade, saknade fluff i mitten och det var alldeles för sött för min smak. Goda chips och hade jag inte för någon vecka sedan nästan förätit mig på Vassa Eggens tryffelaioli hade jag säkert jublat över dippen.





 J högg in på burgaren (som endast serveras på söndagar). Välhängd högrev & bringa från nöt samt lägg från kalv. Inget fel på köttsmaken, men kolla malningen! Har köttet pressats genom en finmaskig sil? Man vill ju ha grovamlet när det är så fina råvaror. Eller? Och hur 17 får man en så perfekt rosa färg rakt igenom? Föredrar den hårt grillad och röd i mitten. 185:- var den verkligen inte värd. Återkommer till potatisen som serverades till.

Själv hade jag gått loss på närmare 300g högrevshjärta av Wagyu dagen innan så jag var inte så köttsugen.  Fish 'n' chips fick det bli. En fest för ögat som ni kan se. Krrunch. Otroligt krispigt och fint yttre. Men det saknas något. Salt, peppar. Svårt att salta friterad mat efteråt. Och så lite citron på. Jorå. Torsken var väldigt mjäll och fin. Mycket smak, men tyvärr smakade inte själva frityren något så det blev ändå en besvikelse.

Ärtpuré med mynta till. Mnja.

Så var det trippelfriterade pommes frittes till min och Js rätt. De bidrog till våra val och blev även den största besvikelsen. Redan när de ställdes fram såg jag att de var alldeles för hårt friterade, bruna, inte gyllene. Men värst var när jag tog första tuggan. Det var mer som att ta en tugga i något ugnsbakat än friterat. Ingen krispighet alls!

Tips till köket är att testa pommes hos Vassa Eggen (som dubbelfrittar) eller allra helst Chez Betty. De kan pommes. Gyllene och frasig.




Avslutade med en intetsägande bread pudding som hade behövt mer vit choklad över sig för att öka på sötman. Den tillhörande honungsglassen hade en fin bränd ton.



 J högg in på Sticky toffee pudding och där fanns inget att klaga på. Riktigt gott och ett attraktivt pris på 80:-
Endast presskaffe finns och det kostar 30:- för en halv kopp.

Slutnota på ca 800:- för två får ändå anses som OK. Vi var väldigt mätta och belåtna även om det var en ojämn gastronomisk resa.

Kommer jag vilja gå tillbaka? Absolut, det var trevligt och rapp service, och det finns flera smårätter som jag vill testa och läget är ju toppen. Det känns genuint och äkta och inte som något nyöppnat av F12-gruppen. Kanske hade vi lite otur så här strax efter öppning, för det var inte att man snålat på råvarorna, utan det kändes lite slarvigt i köket.

Vi avslutade på tillhörande vinhaket Gaston. En allt igenom trevlig upplevelse som vi gärna besöker igen.
Lite inredning ses på bilden och delar av folket på Farang och MD. Hej S!

Fredrik på WCTC har skrivit lite mer om allt som händer i Gamla Stan.

2013-03-17

Vassa Eggen Steakhouse

Ja, jag var ju en av åtta lyckliga personer igår som fick svar på allt jag undrat om kött. Hur väljer man kött, vad skiljer, hur ska det se ut och varför. Och så vidare och så vidare.

Just nu är det så mycket positivt som jag skulle kunna skriva att jag inte vet riktigt var jag ska börja och det skulle även bli ett alltför långt inlägg.

Det var verkligen en toppenkväll, långt över mina förväntningar. Det var inte bara att vara med i ett kök en hektisk lördag utan det var väl förberett och otroligt generöst på allt sätt. Och vilket ödmjukt och trevligt gäng som jobbar där i köket! Och Lisa Lagerström som koordinerade det hela.

En stor eloge till er alla på Vassa Eggen Steakhouse som gjorde det här till en riktig toppenkväll!

 Jag hoppas det blir fler än två gånger så att fler kan uppleva det här. Priset 700:- är otroligt prisvärt och för fem hundra kronor till får man väl valda viner, cava och grappa till kaffet. Nu hade jag sett fram mot amerikanska viner som jag fått information om men istället blev det Spanien, Österrike och en amerikanare från norra Kalifornien när jag undrade var US-vinerna höll till.

Jag tänker inte skriva någon recension men maten var verkligen bra. Från förrätt till efterrätt var det jämn och fin kvalitet och flera rätter stack ut. AG har verkligen inte ensamrätt på kötthimlen i Stockholm.

Jag låter bilderna, med lite beskrivande text, tala för sig själva så kanske jag fyller på här längre fram.


















Allt om kött. Svenskt, amerikanskt, Wagyu, vilt, gris.
 Tre stolta och glada köksmästare.

 Vi trancherade, skar bort hinnor, plockade fram filén ur en hjortsadel, stekte, grillade, band upp osv. Massa bra tips.



 Wagyu. Fin konsistens på köttet men annars gick mig rätten förbi. Oväntat.
 Konfiterad kanin med bl.a tryffel och friterad kapris. Grymt!
 Oxfilé, anklever, tryffel, brioche. Ja, vad tror ni?
 Gott fyllevin från Spanien.
 Jag älskar tartar och det här var en av de godaste jag ätit. Min egen filéade och hackade. Kunde inte bestämma mig för om svamparna bidrog eller förtog lite av upplevelsen.
Högrevshjärta, Wagyu. Sett i Söderhallarna och hos Sovel, nu blir det helt klart inköp!
 Lamm sous vide. Gott, men inget som stack ut. Hade jag tagit in den som egen rätt hade jag kanske tyckte annorlunda. Hur konkurrera med högrevshjärta från Wagyu och Bellota-grisar. Eller vad som nog var favoriten: entrecote från Wagyu och en väldigt udda styckningsdetalj vid namn "Las Vegas strip cut". Det blir två små biffar per ko så det är ingen dussinvara direkt.

Till det fanns bea med fin syra men jag saknade dragon. Tryffelaiolin var otroligt god. Det fanns vitlöks- och persiljesmör men det tog för mycket uppmärksamhet från köttet. Öht. använde jag såserna mest som en krydda, köttet var ju så smakrikt och fint i sig själv.
Helstekt kotlettrad på nämnda Bellota-gris samt grisens hemlighet. Svensk gris har inte en chans tyvärr.
 Cheesecake, smulor, kola, björnbär. Gott.


 Minimunk med salt kola, kokossorbet och skum, ananas. En av de godaste desserter jag ätit faktiskt. Inte sedan Radio i CPH för två år sedan har jag varit så glad av en efterrätt.


Jag var där med två kollegor och hade kanske känt mig lite utanför annars. Det var bra gemenskap men vissa jobbade lite väl hårt med flaskan vilket var synd. Det blev lite väl grabbigt/gubbigt och mat och dryck tappade fokus. Tyvärr, för det här var för bra för att bara peta i sig medan man snackade.

Kanske något för VE att tänka på till nästa gång.

Ett annat önskemål är att kunna boka en sådan här dag tillsammans med vänner. Bordet står ju där i köket och bara väntar på sådana här upplevelser igen! Min J är i USA och missade tyvärr detta och jag vill att vi båda ska gå dit vid tillfälle. Måste. Hoppas fler restauranger hakar på.

PS. Nästa tillfälle är nästa lördag men det är sedan länge uppbokat. Gå in på Vasse Eggens hemsida och anmäl intresse. Ds.


Tack.

Köttfärs

Jag älskar verkligen köttfärs. Så otroligt mycket man kan göra med det utöver det uppenbara som biffar och köttfärssås. Köttfärssoppa med rotfrukter t ex. (Nu kom jag på vad som saknades i kvällens hopkok).

Det blev typ en empanadasfyllning med haricot verts

Stek två hackade lökar i lite olja eller smör. Salta och i med lite socker eller ett par klunkar Porto som råkade finnas i kylen. Ställ åt sidan. Stek köttfärsen i omgångar. Just den här, inköpt en söndag kom från Garant och det var som att se köttet simma i vatten. Sorgligt. Ett paket blandfärs, ett paket köttfärs och ett paket grovmalt på högrev. Soja, flingsalt, nymalen svartpeppar.

Sedan är det bara att experimentera med glasburkarna som mest står där i skafferiet. Förra helgen hittade jag äntligen picklad chili helt i min smak i Östermalmshallarna. Lycka.

Dessa samsades för att ge smak


Fruktig chili som finns på utmärkta Extreme Food, picklad chili, ramslökspesto, thailändsk svartpepparsås (väldigt söt, men kul att testa) och mexikansk picklad chili, också från Extreme Food.

Så kokade jag ett par ägg som jag hackade grovt och hade i. Fick ha i lite vinäger också och sedan koka ner den, blev för sött och jolmigt annars. Skulle verkligen behövt lite rotfrukter samt ett par nävar svarta oliver. Avslutade rätten med gröna ärtor och rostade pinjekärnor. Sultanrussin hade suttit fint.

Häll på lite grädde om du vill ha en rundare smak.

Bara att experimentera. Och äter man kolhydrater så gör gärna empanadas, piroger.


2013-03-13

Blodpudding

Bloddpudding kan vara ett halvkilo för 20:- på ICA eller så kan det vara en perfekt bakad och stekt bit serverad på Leijontornet med alla de rätta tillbehören. Det kan vara en del av en rätt på Oaxen eller Volt.

Eller så kan man hitta egengjord i hallarna eller hos fiskbutiker, av någon anledning. Eller hos en enorm restaurang som serverar lunch till flera hundra personer varje dag.

 Kontoret flyttade förra veckan från S:t Eriksgatan där vi suttit vid S:t Eriksbron på Kungsholmssidan i sju år till Hagastan (området vid Prisextra).

Jag har ännu inte hunnit kartlägga lunchutbudet pga sträng kyla och att jag oftast har med mig matlåda.

Men, i bottenvåningen finns "station restaurang & coffee lounge" som serverar habil mat för 99:-

Jag har bara ätit där ett fåtal gånger och det har varierat från OK till helt OK. Men så igår såg jag "stations blodpudding med äppel- och vitkålssallad samt lingon".

- Är det ni som gjort den?
- Jajamen, det är jag som gjort den. Jag längtar till att själv få äta lunch, sa kocken. Det går lite trögt, det är andra gången vi erbjuder det men de flesta föredrar stekt fisk med kall sås (alternativet).

En enorm portion som fick mig att gå runt och pusta och stöna hela dagen på kontoret.

Klart jag ville testa då. Först smakade den lite väl sött men med berget av bacon till så balanserades det fint. Sammanfattningsvis kanske lite tamt kryddad och för hårt bakad så att det blev lite väl hård skorpa.

Men vad är väl det? Hur många gör sin egen blodpudding? Vilket liknande ställen skulle komma på idén? Inga andra tror jag. Missförstå mig rätt, den var otroligt god. För varje tugga blev jag lite gladare. Smörig kola blandades med syra och sälta. Jag köpte med mig två portioner hem att ha till middag, det räckte även till lunch idag.

All heder! Det, och att de alltid är trevliga och att det inte är några problem att möblera om i dagens rätter gör att de ligger väldigt bra till i min bok.

Missa inte Carl-Jans utläggning om blodpudding som jag bloggat om tidigare.

2013-03-07

B.A.R.

Efter en trevlig runda med österrikiska viner på Grand Hôtel var vi rejält hungriga. Nära till hands till B.A.R. styrde vi fötterna ditåt. Klockan var efter sex och det var redan fullt men vi fick ett bord i 90 minuter.

Kvinnan som tog hand om oss i början var väldigt trevlig men byttes snart ut mot en man som tog vår order och humöret hos mig sänktes en aning. Jag och J tog in ett fat med blandade grillade skaldjur och som tillbehör broccoli med parmesan, grillad zucchini och en grönsallad. Brynt smör med pepparrot och romsås. Det behövdes. De delade och grillade havskräftorna var inte mycket större än räkor. Lyckades pilla ut en bit liten som en tandpetare av torr och smaklös kräfta. Rödingen smakade knappt något utöver beskan från det brända skinnet. Inget salt, och köttet var magert. Pilgrimsmusslan var trevlig att tugga på men det hände inget i smaklökarna.

Den enda behållningen var det brynta smöret. Otroligt gott! Vaniljkola verkligen. Tillbehören var väldigt snålt tilltagna vilket är konstigt då det inte var några exceptionella grönsaker det handlade om direkt.

Spättan var helt ok. Så då den halva hummern som låg kvar till sist. Stor och fin klo även om den såg torrkokad. Och torr var den. Snustorr! Och tuggummiaktig.

Trist vinmeny med två sorters vita på glas: sancerre och chablis.

På notan fanns en flaska kolsyrat vatten som vi inte beställt samt den ena saknade broccolin. Fixades utan problem som sig bör.

Jag har varit där en gång tidigare och då gick det mesta fel vid beställningen. Vi tog in en stor skaldjursplatå då som jag minns som helt ok.

Plus för våtservetterna! Angenäm doft och de kändes snarare återfuktande än uttorkande som brukligt. Ljudnivån var hög utan att bli jobbig men det var lite väl stressig musik som spelades och när servitören och bordsplaceringskvinnan från tidigare pekade mot oss och tittade på klockan om vartannat så var det hög tid att ge sig ut i kylan.

Obegripligt att Lux-koncernen har så här låg nivå men det kanske är den här som får Lux att gå runt? Fullsatt som sagt och folk såg ut att trivas. Det är väl mer att man går dit för att det kan vara trevligt med en bit mat än att leta smaker och texturer.



Betyg 2,5/5

Mat 2/5
Dryck 2/5
Service 2/5


2013-03-03

Sushi hos Svenskt Tenn?

Ja varför inte? Jag har inte varit i butiken på evigheter men den är sig lik och det är verkligen inte min stil, även om det finns en del riktigt fina pjäser.

De har ett terum med Afternoon Tea och det kan ju vara trevligt men nu var det ett samarbete med Råkultur som så klart måste testas.
Te kan verkligen ha en vacker färg.

Efter lite kaos i kassan med att få ett bord så satte vi oss då ner och fick in menyn. Bakverken såg trevliga ut men nu var det sushi vi ville ha.

Hade de en kock på plats från Rukultur? Hade de färdiga bitar som låg iskalla i en kyl?

Inget av ovanstående utan perfekt tempererade bitar i en kyl. Maki skivades upp efter beställning och sushibitarna dressades på plats. Det tog säkert tjugo minuter att få in elva bitar men det kan man såklart ta när det är personal som normalt gör i ordning fat med kakor och scones. Det var i veckan som de började med det här.

Teet vi fick rekommenderat var slut men vi fick ett annat från Sydkorea. Spännande! Inte så gott kanske då jag tyckte det kändes ganska fett. Men, som den unge servitören upplyste oss om så passade det perfekt med sushi. Kul sånt.

Sushin då? Så perfekt den kan bli när den inte görs a' la minute, det märktes på riset som hade blivit lite kompakt och segt. Men i övrigt en fullträff. 180:- för sushi i den lugna miljön med en kanna the som de annars tar en hundring för får närmast klassas som ett fynd. De har även en kombo med sushi, the och lite petit four.

Men boka bord om ni tänkt gå dit.



Gillar ideen med att pensla på sojan, har tidigare bara stött på det i Japan men
då en person som gör det åt en.